Min morfar och farfar är bröder, båda gifte sig och fick X-antal barn. Då bodde dom i samma hus fast de var uppdelat. min mamma och pappa min moster och farbror har gift sig med varandra. Dom hade en secret crush på varandra. Idag är vi lika tajta som förr i tiden vi har växt upp med varan i över 40 år.

 

När mina föräldrar fick 7 barn beslöt dom sig för att fly från landet för de orkade inte med krig och ville inte att deras barn skulle ha de så svårt som dom hade, dom hade fel. Den äldste sonen var 11-12 år så barnen var ändå små. Så de första mina föräldrar gjorde var att åka till saudi arabien där röda korset kunde hjälpa dom vidare. De var de tuffaste dom varit med om. De bodde där i öknen 2 långa år. Min älste bror var tvungen att gå i dagar för att hitta vatten för de fanns inte där så mycket. han kunde vandra flera mil innan han hittade lite vatten. Maten räckte inte till och de levde i tält. Min mamma födde två barn där den ena hann bli 2 år och den andra 2 dagar innan dom tog flyget till sverige. Nu undrar ni kanske varför hon var så liten kanske? De var såhär min mamma var hög gravid i henne och de var inte meningen att hon skulle föda sin dotter tills min pappa en dag bråkade med sina bröder som följde med på resan och min mamma var så orolig att hon födde barnet.

 

De krigade verkligen för att kunna få henne med på planet och de lyckades som tur annars kanske dom skulle vara fast i den hålan i ett eller två par år till.När de kom till sverige levde de ett bra och fridfullt liv som de gör tills idag fast inte hela tiden.

 

Två år senare i sverige föddes jag.

 

 

 

 

Jag kan inte så mycket av min pappas bakgrund men de jag vet skriver jag ner nu.

Min farfar var en människa med ett hjärta av guld han älskade att hjälpa till och försörja sin familj. När min pappa var liten och hade precis lärt sig prata och förstå följde han med sin pappa varje dag till jobbet. Han lärde sig allt som har med bilar att göra. Hur man lagar en, hur man kör och all den elektroniska delen utav bilen. Han föddes till att bli en bilmekaniker. När han var runt 11 års åldern lagade han sin första bil och hans pappa blev jätte stolt över han. Han gick till skolan och sedan till jobbet i sex år tills en dag då de höll på att äta middag med familjen och någon kom och knackade på dörren. Min farfar öppnade dörren och där stormade en massa millitärer från Saddam Husains arme. De tog med sig min pappa och fem av hans bröder, dom är 7 bröder och 2 systrar i den familjen men dom tog med sig bara 6 söner för att den yngste sonen var bara 2 år gammal medans resten av sönerna var 11+ de skulle bli tränade till de stora kriget mellan Irak och Iran. I ett år var min pappa ute i de kalla kriget tills han fick komma hem några dar för att hälsa på familjen, under de här dagarna rymde hans bröder och min pappa fick gå ut ensam. Den här gången var han borta 2 år. När han kom tillbaka gifte han sig med min mamma hon var då 15 år men dom var dödskära i varann de brukade alltid skicka brev och kassetter medans han va ute i kriget. Så de gifte sig och fick sin första dotter som dog efter en månad. Varför vet jag inte. Men de dröjde inte lång tid tills de fick sin son. De trodde att min far inte skulle kriga nån mer men dom hade fel han var tvungen att åka ännu en gång. 

 

Det finns så mycket att skriva om både min mamma och pappa men  jag tror nog att de kommer komma längre fram i min berättelse och kom ihåg att inte alla årstal är exakta de är ungefärliga.

Mina föräldrar är födda och uppväxta i Irak, de hade en tuff uppväxt där mycket våld och deprission fanns i de hela. Jag kan börja och berätta hur min mamma hade de som liten. Hon föddes med sin mamma som lämnade henne när hon var 3 månader, till hennes pappas kompis  för att hon var så deprimerad och orkade inte med ett nyfött barn. Han tog hand om henne tills hon fyllde 3 år sedan gav han henne vidare till hennes pappa. Han hade en ny fru som tog hand om henne som att hon vore hennes egna dotter. När hon växte upp och blev lite äldre, och då menar jag 8 år, började hon diska, städa och hjälpa till att uppfostra hennes bonus mammas blivande barn. Varje kväll gick min mamma upp till taket (där brukade dom sova för de var så varmt inomhus) med en massa madrasser och lakan för att bädda till sina små syskon. Eftersom hon inte hade några vänner att leka med brukade hon fantisera om att de fanns flera dörrar på taket som hon knackade på för att prata med sina "grannar". flera gånger har hennes bonus mamma kommit på henne för att hon inte har bäddat klart och misshandla henne oerhört mycket. Hon kännde sig övergiven. Hennes riktiga mamma orkade inte med henne, hon tänkte mycket på hur hon hade de i sitt förflutna och hon hade inte viljan till att ge hennes riktiga barn ett liv med kärlek och trygghet. Hon blev ca 61 år. Min mamma grät i en natt inte mer. Varför? För att hennes mamma lät henne växa upp med främlingar, hennes pappa var inte där när hon blev misshandlad dag som natt för att hon ville gå ut och leka med de andra barnen.  Så han visste inte vad som pågick undertiden han jobbade i sin butik.